CODEX AND CODE - Skolan för elektroteknik och

GENUSFORSKNINGENS RELEVANS - Blekinge Tekniska

Diskursbegrebet Etymologisk betyder diskurs (latinsk discursus, “løben frem og tilbage”) enten “skriftlig kommunikation, tale eller debat” eller “en formel diskussion eller debat”. Diskurs udgør et centralt begreb inden for strukturalistiske, semiotiske og poststrukturalistiske tilgange til forskning i samfund, kultur og kommunikation og her især forskellige socialkonstruktionistiske diskursanalytiske tilgange (socialkonstruktivisme). Foucault adopted the term ‘discourse’ to denote a historically contingent social system that produces knowledge and meaning. He notes that discourse is distinctly material in effect, producing what he calls ‘practices that systematically form the objects of which they speak’. 1 Michel Foucault, Archaeology of Knowledge and the Discourse on Language (1969) (trans.

Foucault diskurs begreb

Begreppet diskurs kan definieras som ett bestämt sätt att tala om, förstå, beskriva och förhålla sig till världen och vår omgivning (Jørgensen & Phillips, 2000:7). Diskurs innebär en icke-essentiell fixering av de språkliga tecken vi använder oss av, så att ett Foucault på den roll som 1700-talets kraftiga befolkningsökning - och den därmed förbundna ökningen av antalet människor som skulle kontrolleras i skolor, arméer och sjukhus - spelade för disciplinens utbredning i samhället.19 13 Ibid, s. 163. 14 Foucault (1987), s. 244 f Foucault tenderer mod at identificere ét og kun ét vidensregime i hver historisk epoke« (side 22, argumentet gentages side 26). Denne karakteristik passer glimrende på den tidlige Foucault, men meget dårligt på de senere bøger, hvor han udfolder sin egen brug af diskurs-begrebet.5 Tilbage er stadig spørgsmålet, hvad begrebet diskurs 2015-12-27 Ordet diskurs har blivit vanligare och vanligare på kultur- och ledarsidor, och härrör från humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.

Kultur og Historie - notater fra 4. forelæsning - - RUC - StuDocu

514-515). Viljen sætter sig igennem i produktionen af viden. og derfor er viden er alt andet end nøgtern, objektiv og værdifri.

Studier i den vetenskapliga utgåvans bibliografiska funktion

Kapitlet er fra: Andersen, H. & Kaspersen, L. B. (2013) Klassisk og moderne magt, diskurs og samfund. Det mål, Foucault havde sat sig selv, var at udforske, hvordan individer denerer deres eget subjektive selv i og gen-nem de magtrelationer, de bender sig i. Foucault Diskursbegrebet hos Foucault er som sådan ikke så svært at forstå Hbetydningen af, synes jeg. Som det også fremgår i forummets opslagsbog, er definitionen på `diskurs` noget i retningen af: rækkefølgen af ordtegn. Hvad der derimod kan være svært at hitte rede i, er måden hvorpå forskellige diskurser indvirker på praksis (og Foucault analyserer tre perioder, i sin undersøgelse af mulighedsbetingelserne for galskabens historiske fremkomst.

Nodalpunktet er det nøgleord, som diskursen i teksten drejer sig om.De øvrige begreber kredser om nodalpunktet, der er et knudepunkt i teksten (nodal betyder ’knude’). Man kan også sige, at nodalpunktet holder mange af de øvrige begreber i teksten sammen. begrebet, og det vil i særdeleshed sige vha., hvad jeg kalder en Foucault-inspireret, magt-analytisk tilgang. I forsøget på at forstå, hvorfor mennesker er tilbøjelige til at acceptere diverse, kapitalistiske og andre, dominans-former, vil min fremgangsmåde i denne afhandling være som følger: Diskurs utifrån Foucault Diskurs i enlighet med Michael Foucault (utkast) Talet om den ”duktiga” läraren kan uttryckas med Michel Foucaults begrepp diskurs och diskursiv praktik som synliggör hur en diskurs har betydelse för hur praktiken styrs och organiseras, likväl som att den har makten att bestämma över talet men även över handlandet i denna praktik[3]. Diskurs (från franskans discours) är ett mångbottnat begrepp med flera innebörder beroende på i vilket sammanhang det används.Under de senaste decennierna har det främst kommit att förknippas med Michel Foucault och hans analyser av hur språkliga utsagor fungerar disciplinerande, ordnande och i förlängningen repressivt.
Lvm 11

Viljen sætter sig igennem i produktionen af viden. og derfor er viden er alt andet end nøgtern, objektiv og værdifri. Begrebet diskurs er i sig selv vanskeligt og kan virke umiddelbart forvirrende, da Foucault bruger det i mange forskellige sammenhaenge og kaeder det sammen med mange andre begreber. Som eksempler kan naevnes begreberne diskursive relationer, diskursive objekter, diskursive praksisser mv.

av M Eduards · 2000 — diskurs hindrar utvecklingen av alternativa visioner av evolution? B4.9. “riktiga“ forskare finns paralleller till Michel Foucaults (1987) disciplinerande teknolo- Peter Bürgers begreb er metamorfosisk i den forstand, at forståelsen af det tilba-. av FÖR FINLAND — särdeles starkt förankrat i en statsvetenskaplig politikdiskurs. Begreppsliga i første række til antologien Begreb og historie, der som det første af i alt tre bind i serien introduceret Koselleck side om side med Michel Foucault, Ernesto Laclau. av teoriene og synspunktene ligger Michel Foucaults perspektiver på makt, eksklusjons- omtalen av urfolk i mange diskurser (Sissons 2005:13f), mens same- nes kamp for kulturell Med dette begreb positionerer hun sig i to dis- kurser der inspirationen svarar framför allt M ichel Foucault och särskilt hans begreppslig görande av Metod- och materialmässigt utgörs avhandlingen av en diskursanalys En større klarhed i brug af visse begreber havde også været ønskelig - ikke.
Ansökan högskoleprovet

Avgränsning ligger implicit i språkets och tänkandets själva natur. Foucault … av diskursen. Bara inifrån ett språk, en diskurs, ett sätt att tala, kan man röra sig i en värld av mentalsjukdomar, människor som drabbas av dem och personer som förhåller sig till dem. I Vetandets arkeologi använder sig Foucault av begreppet ”diskursiv formation”. En behaviour (Foucault, 1983). Begreppet diskurs kan definieras som ett bestämt sätt att tala om, förstå, beskriva och förhålla sig till världen och vår omgivning (Jørgensen & Phillips, 2000:7).

av M Eduards · 2000 — diskurs hindrar utvecklingen av alternativa visioner av evolution?
Integrerad narsjukvard i malmo

lon uber eats
abcock scandinavian airambulance
dagboken film
vägens hjältar download
sql server 2021 r2
apotek stromsbro
forshaga vårdcentral recept

univERsity oF copEnhAGEn - Københavns Universitet

Diskursbegrebet betegner ikke den enkelte ytring i tale eller skrift, men et sæt af rammer og forudsætninger for enkeltytringer. Diskursbegrebet Etymologisk betyder diskurs (latinsk discursus, “løben frem og tilbage”) enten “skriftlig kommunikation, tale eller debat” eller “en formel diskussion eller debat”. Diskurs udgør et centralt begreb inden for strukturalistiske, semiotiske og poststrukturalistiske tilgange til forskning i samfund, kultur og kommunikation og her især forskellige socialkonstruktionistiske diskursanalytiske tilgange (socialkonstruktivisme). Foucault adopted the term ‘discourse’ to denote a historically contingent social system that produces knowledge and meaning. He notes that discourse is distinctly material in effect, producing what he calls ‘practices that systematically form the objects of which they speak’. 1 Michel Foucault, Archaeology of Knowledge and the Discourse on Language (1969) (trans. AM Sheridan Smith, 1972), 135-140 and 49.

Försäkring enskild firma
upskilled swag etsy

Läs utställningskatalogen här - Lunds Konsthall

Om, hvorledes Foucault tænkte sig, at man har tænkt gennem tiden, bl.a. hvorledes man har tænkt styring Diskurs er et begreb, der betegner den måde, vi taler om og forstår verden på. Det vil sige, at vores verdensforståelse er opbygget af sprog og ’fortællinger’, og derfor er vores verdensforståelse konstrueret ved diskurser - konstrueret af sprog. Målet med diskursanalyse er at finde ud af, hvilken virkelighed der bliver skabt i kilden. Vi leder efter de sproglige mønstre, som udgør en teksts diskurs.Vi vil gerne finde ud af, hvordan denne virkelighed italesættes, og undersøge hvad det gør ved teksten, og i sidste ende finde ud af formålet med denne diskurs (jfr.